Sensei Leif Söderberg
Det som var utmärkande för sensei Leif Söderberg var en explosiv och dynamisk karate, där han gav Kihon, Kumite och Kata lika stort utrymme i sin träning. Han var en exceptionell sensei, som kunde motivera, inspirera och på ett pedagogiskt sätt lära ut karate.
Sensei Leif var psykolog till yrket och den kunskapen använde han även som karateinstruktör, till att förklara anatomi, applikation och andemeningen av waza, samt demonstrera densamma med en imponerande snabbhet och precision. Med sin ibland humoristiska, men framförallt konstruktiva kritik, kunde han motivera och inspirera sina elever till att hela tiden göra sitt bästa. Det uppstod ofta lite tävling mellan eleverna på att utföra tekniken lite bättre, lite snabbare, lite starkare, allt för att få sensei Leifs godkännande.
På den tiden tränade man 5 dagar i veckan ca 2 timmar om dagen, måndag till fredag. Man utövade karate som en stridskonst, med fokus på starka grundtekniker. Grupperna fyllde i regel hela dojon i Västertorpshallen och träningarna var hårda med mycket ”fighting spirit” och kraft. Leif var en sensei vars karate ingav respekt och hans ”kiai” kunde skrämma livet ur ovana åskådare och utövare.
En anekdot från senare 80- tal, som egentligen var ganska typiskt för Leifs personlighet, har etsats kvar i mitt minne. Det var när sensei skulle visa en längre kihon kombination, som innehöll en 360° rotation runt egen axel. Han roterade så explosivt att glasögonen han hade på sig inte hängde med. Innan de hann träffa golvet, hade sensei roterat klart och fångat upp glasögonen i sin hand med perfekt balans och kontroll, som om det vore en del av kombinationen. Alla som var i dojon vid tillfället gapade stort och var stumma av förundran, medan sensei fortsatte att förklara som om ingenting hade hänt.
Även i slutet av sin karate karriär kunde han förflytta sig med sin karaktäristiska låga tyngdpunkt, snabbare än sina elever. Han var en av de första internationella domarna från Sverige, ihop med sensei Ted Hedlund, Hiromi Suzuki och Anders Rydelius.
Sensei Leif Söderberg var chefsinstruktör i Stockholms Karateklubb fram till 1992, då han tråkigt nog avslutade sin karateverksamhet p.g.a. en nackskada. Han var en viktig figur för Svensk karate, som ogillade politik och gärna höll sig i bakgrunden, men desto hellre lärde ut. Vi som har haft förmånen att få träna under sensei Söderberg, minns honom med saknad.
Sensei, domo arigato gozaimashita.
Aleksandar Radojcic, 2017
foppaforsberg.wordpress.com 